Bild på Fatih-universitetet i Istanbul.

Akademisk frihet i Turkiet under hot

Turkiska universitet har utsatts för allvarliga inskränkningar under året. Som följd har nätverket Scholars at Risk sett en stor ökning av turkiska forskare i behov av skydd. Nyligen var Umeå universitet nära att ta emot en hotad forskare genom nätverket.

januari undertecknade drygt 1 100 turkiska akademiker vid 90 olika lärosäten uppropet Academics For Peace, där de krävde ett slut på den turkiska statens övergrepp mot befolkningen i landets kurdiska provinser. Uppropet väckte internationell uppmärksamhet, men också repressalier från regeringshåll mot undertecknande forskare och lärare.

Efter den misslyckade militärkuppen i Turkiet 15 juli har trycket på akademiska institutioner skruvats upp än mer. Femton privata universitet stängdes ner bara någon vecka efter kuppförsöket. I början av september rapporterade nyhetsbyrån Reuters att över 2 000 universitetsanställda forskare avskedats.

 

Det internationella nätverket Scholars at Risk (SAR) har som sin huvuduppgift att ge skydd åt hotade forskare som inte kan vara verksamma i sina hemländer. Den svenska sektionens arbete samordnas från Göteborgs universitet, som ingått i SAR sedan 2013. Ansvarig för detta arbete är Karolina Catoni vid International Centre, Göteborgs universitet.

— Scholars at Risk har sitt huvudkontor i New York, det är dit man som hotad forskare skickar sin ansökan om skydd. När jag har varit i kontakt med huvudkontoret så har de sett en dramatisk ökning av ansökningar från turkiska forskare, i synnerhet efter 15 juli. Under första halvan av året fick de in ungefär 60 ansökningar från Turkiet, men mellan mitten av juli och mitten av augusti kom det in nästan lika många till. Nu är Turkiet helt klart ett av de länder som dominerar bland ansökningarna, säger Karolina Catoni.

I våras bildades en svensk sektion av nätverket där tretton svenska lärosäten ingår, däribland Umeå universitet. Vid sidan av att ordna skydd för hotade forskare arbetar Scholars at Risk mycket med opinionsbildning och informationsspridning kring frågor som rör akademisk frihet. Den svenska sektionen genomförde för några veckor sedan sin första större gemensamma aktivitet när man stod som en av fyra huvudpartners till Bokmässan i Göteborg. Temat för årets mässa var yttrandefrihet, och SAR-Sverige arrangerade ett antal seminarier där frågor om akademisk frihet togs upp. Från Umeå universitet medverkade Görel Granström i ett seminarium om hatbrott, medan Therese Enarsson och Karin Åström talade i yttrandefrihetens monter om akademisk frihet och näthat.

 

Göteborgs universitet har sedan september 2015 tagit emot fyra SAR-forskare, varav två fortfarande är verksamma vid universitetet. Alla dessa forskare har fått en anställning på ett år. För att möjliggöra detta har rektor avsatt strategiska medel, ungefär två miljoner kronor per år. Men den stora insatsen är inte ekonomisk.

— Det är väldigt många praktiska detaljer som måste lösas för att det ska fungera att ta emot en forskare. Rent anställningsmässigt så kommer man oftast hit på gästforskaravtal, då gäller den vanliga rutinen med Migrationsverket. Men när det kommer hit en forskare som söker skydd så sträcker sig lärosätets ansvar lite längre. Så måste det vara, säger Karolina Catoni.

Hon berättar om ett fall där Göteborgs universitet behövt samarbeta med Utrikesdepartementet för att få ut en forskare ur sitt hemland. Det är heller inte ovanligt att det finns en hotbild mot forskaren även när hon eller han befinner sig i Sverige. Vissa kan behöva gå under pseudonym och ha skyddad identitet.

Även om det alltid finns både humanitära och symboliska aspekter av att ta emot en hotad forskare, så menar Karolina Catoni att det ömsesidiga intresset och nyttan för forskaren såväl som för lärosätet är helt avgörande.

 

När Scholars at Risk centralt får in en ansökan som uppfyller kriterierna så matchas forskaren mot olika kandidatorter. Lärosätet får bedöma publikationslistor och intervjua den sökande genom videosamtal. Greg Neely, enhetschef vid International Office, Umeå universitet, understryker betydelsen av denna matchning.

— Genom att säkerställa behovet både från individen och det mottagande lärosätet finns det goda möjligheter för universitetet att få nytta av mottagandet, samtidigt som individen kan växa som forskare, trots att hon eller han är på flykt.

Hittills har Umeå universitet matchat en forskare till en institution, som också var redo att ta emot forskaren. Forskaren valde dock senare att gå vidare till ett annat universitet. Greg Neely berättar att det regelbundet kommer samtal och mejl från forskare som lever under hot, eller är på flykt på grund av oroligheter och krig i sina hemländer. Alla dessa hänvisas nu vidare till Scholars at Risk. Svenska universitet kan erbjuda avtal på sex månader upp till två år och tanken är att individen under den perioden ska kunna hitta en permanent lösning på sin situation.

 

Trots det ökade trycket mot de turkiska lärosätena har Umeå universitet inte påverkats i någon större omfattning, eftersom det för närvarande varken är några medarbetare eller studenter från Umeå universitet som är på utbyte i Turkiet. Sådana utbyten har dock varit vanliga tidigare och Greg Neely berättar att ett antal turkiska partneruniversitet sedan kuppförsöket i våras inte längre får skicka ut eller ta emot studenter.

— Det kanske största problemet som jag ser just nu är att det har blivit stopp i utbytet och kanske framför allt att det inte startar några nya samarbeten med oss eller med andra universitet i Europa. Risken är överhängande att det kommer att ta många år innan förtroendet är återuppbyggt, säger Greg Neely.

Han anser att de insatser Umeå universitet åtar sig att göra genom Scholars at Risk — men även genom andra insatser — har en betydelse både för enskilda individer i det korta akuta perspektivet och på längre sikt ur ett samhällsperspektiv. ○

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *