Brexit_Louise_och_Paul

Brexit: Ute i kylan

Samtidigt som budskapet från myndigheterna fortfarande lyder ”business as usual” är ovissheten påtaglig om vad som ska hända med samarbeten mellan lärosäten i Storbritannien och EU efter Brexit. Förhandlingarna som inleds i vår väntas bli hårda.

Den brittiska folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU som genomfördes i juni 2016 resulterade i att lämnasidan vann med en röstandel på 51,9 procent. Som en konsekvens av valresultatet väcktes många frågor, både i Storbritannien och övriga EU, om vad som ska hända i olika samhällssektorer där det finns täta samarbeten mellan olika länder, inte minst när det gäller forskning och utbildning.
 
 
I somras flyttade Louise och Paul Davis tillsammans med sin familj från Newcastle upon Tyne, England, till Umeå för att börja arbeta som universitetslektorer vid Institutionen för psykologi. Precis som i många andra samhällssektorer, ser Louise uppenbara konsekvenser av det brittiska EU-utträdet, inom både forskning och utbildning.

— Det är helt klart att Brexit kommer att påverka utbildningssektorn på ett eller annat sätt, men hur det kommer att se ut är fortfarande väldigt oklart. Att döma av spekulationerna och uttalanden från myndigheter i både Storbritannien och EU kommer pågående samarbetsprojekt mellan olika lärosäten att fortsätta till dess att utlovade medel har tagit slut. Däremot är det högst osäkert vad som händer med projekt som behöver förlängas eller nya planerade projekt, säger Louise Davis.
 
Louise Davis man, Paul, är uppväxt i Kanada, men avslutade sina studier i Storbritannien; och fick i synnerhet sina doktorandstudier finansierade av EU-medel. Han anser att skilsmässan mellan Storbritannien och EU skulle kunna få stora konsekvenser som försvagar synen på brittisk högre utbildning.

— Det finns en stor oro just nu i det brittiska utbildningsväsendet. En direkt effekt av Brexit är att brittiska studenter (och personal) sannolikt får det svårare att resa till andra EU-länder för att studera, samtidigt som studenter från EU får det svårare att studera i Storbritannien. Eftersom en allt större del av det brittiska utbildningssystemet finansieras av avgifter från utländska studenter riskerar det att bli ett rejält avbräck för många lärosäten, säger Paul Davis.
 
Han har för egen del inte märkt så mycket av Brexit än, mer än att kursen på pundet har fallit, vilket både påverkar privatekonomin och finansieringen av de forskningsprojekt som han fortsätter att driva i Newcastle.
 
Paul Davis understryker att beslutet om Brexit påverkar många samhällssektorer, dessutom varierar effekterna i olika delar av landet.

— Infrastrukturen och kulturella aspekter i Wales och Skottland har tjänat mycket på EU-medlemsskapet, vilket har gjort att Brexit skapat ett stort missnöje i synnerhet i Skottland där en majoritet röstade för att stanna i EU. Norr om den skotska gränsen höjs därför åter röster för att lämna Storbritannien, så att man kan stanna i EU, säger Paul Davis.
 
På grund av en växande oro bland brittiska forskare över risken för uteblivna forskningsanslag och avbrutna internationella samarbeten pågår för närvarande en namninsamling där man kräver att landet ska förhandla med EU så att det blir möjligt att fortsätta att delta i europeiska samarbeten, även efter Brexit. Man vill också få garantier om fortsatta möjligheter att arbeta fritt över gränserna till EU.
 
 
I den brittiska debatten diskuteras även en risk att forskare från andra europeiska länder kommer att välja bort att arbeta i Storbritannien, om det blir alltför besvärligt. Redan nu rapporterar brittiska medier om hur det internationella intresset för forskningsjobb i Storbritannien har sjunkit.
 
Enligt Wasif Ali, handläggare vid International Office, Umeå universitet, har EU-kommissionen och även svenska Universitets- och högskoleämbetet uttalat att det tills vidare är ”business as usual” som gäller. När Brexit blir ett faktum är förhoppningen att det går att hitta andra lösningar så att Storbritannien exempelvis kan fortsätta delta i Erasmus+-samarbetet och i olika forskningssamarbeten.

— Vi har nu tio registrerade utbytesstudenter och tjugo övriga programstudenter. Trots att läget är oklart är budskapet från myndigheterna tydligt: vi ska fortsätta behandla britterna som tidigare, eftersom de fortfarande är fullvärdiga medlemmar i EU och deltar i forskningsprogrammet Horisont 2020 på samma villkor som andra EU-länder, säger Wasif Ali.
 
 
Han berättar vidare att Storbritannien är Sveriges näst största samarbetspart när det gäller forskning inom Horisont 2020. Störst är Tyskland. Tyskland är dock mitt inne i ett valår och enligt Wasif Ali kommer det sannolikt att bli viktigt för tyska politiker att visa styrka i Brexitförhandlingarna, vilket riskerar att ligga Storbritannien i fatet.
 
Mycket talar för att det kommer att bli tuffa förhandlingar mellan Storbritannien och EU på alla områden. Även om Umeå universitet egentligen vill ha ett fortsatt stort utbyte när det gäller forskning och utbildning kan beslut som försvårar samarbeten komma från politiskt håll, vilket ökar osäkerheten.

— Vi kan däremot försäkra våra nuvarande och blivande studenter, och andra aktörer från Storbritannien att vi välkomnar dem alla. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare, ända tills nya direktiv råder. Våra samarbetsparter i Storbritannien är ense om den saken, avslutar Wasif Ali.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *