tema_illis

En hälsosam arbetsplats gör alla till vinnare

Går du med lätta steg till jobbet eller handlar det mer om att orka och hinna med? Att må bra på jobbet betyder mycket för vår hälsa. Umeå universitet är på god väg mot att bli en frisk arbetsplats, men behöver arbetar vidare med arbetsbelastning och stress.

Friska och välmående medarbetare som trivs på jobbet är alla arbetsgivares dröm. En hälsosam arbetsplats innebär högre produktion, lägre kostnader för sjukskrivningar och en konkurrensfördel när det gäller att rekrytera nya förmågor. I Umeå universitets Vision 2020 står att ”Vi har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som skapar framgång och konkurrenskraft och bidrar till god hälsa och hög trivsel.”

Sett till sjuktal och hur medarbetare skattar sin trivsel och sitt välmående är universitetet på väg åt rätt håll. Under 2013 var andelen långtidssjukskrivna 1,1 procent, något som är lågt jämfört med samhället i övrigt. Bara 1,7 procent, eller 72 personer, räknas in i kategorin korttidssjukskrivna, det vill säga har varit sjukskrivna minst sex korta perioder under det senaste året. Även helhetsbetyget från medarbetarundersökningen 2011 står sig väl jämfört med andra myndigheter.
— Universitetet hamnar högt upp på rankinglistan när det gäller nöjdhet. De flesta tycker att de har ett meningsfullt och stimulerande arbete och trivs både med sina arbetsuppgifter, arbetskamrater och den fysiska arbetsmiljön, säger Yvonne Andersson, personalchef vid Umeå universitet.

 

Medarbetarundersökningarna 2006, 2008 och 2011 visar att andelen som är nöjda med universitetets arbetsförhållanden verkar öka. Trots den positiva utvecklingen besväras många av hög arbetsbelastning. I den senaste kartläggningen rapporterar 47 procent av kvinnorna och 40 procent av männen att de har sömnbesvär som sätts i samband med jobbet. Det är också vanligt med värk i nacke, skuldror eller axlar, som enligt medarbetarna helt eller delvis orsakas av arbetet. Även företagshälsovårdens årsrapporter och signaler från personalfunktioner visar på en liknande utveckling.
— Problem med sömnen är allvarligt, menar Yvonne Andersson. Hjälp med stress och sömnproblematik kan våra medarbetare få via företagshälsovården. Dessutom har varje chef ansvaret  att arbeta för en god arbetsmiljö.

— Den redan höga arbetsbelastningen fortsätter att öka, och det är ett område som vi måste prioritera. De personalgrupper som uttrycker mest stress och ohälsa är kvinnor i åldern 30—49 år som är lärare och främst arbetar med undervisning, samt doktorander. Även medarbetare som kommer från andra länder visar ökad ohälsa. Det finns många orsaker till det, bland annat fler studenter och ökade krav på hur enskilda individer presterar, och att stödet i arbetssituationen inte upplevs som tillräckligt.

 

En hög omsättning av personal kan vara en varningsklocka om att allt inte står rätt till på en arbetsplats. Akademien är något av omvända världen —  här uppmuntras istället en del av personalen till att växla miljö för att få nya erfarenheter, utbyta kunskap och meritera sig. Liksom vid andra universitet och högskolor har Umeå universitet relativt många medarbetare med tillfällig anställning. I dagsläget är runt 30 procent —  eller 1 500 personer — korttidsanställda, och många är doktorander, postdoktorer och forskarassistenter. Antalet projektanställda beror också på hur stor del av forskningsfinansieringen som är tidsbegränsad. Yvonne Andersson menar att det är viktigt att ha målsättningen att öka tryggheten i anställningarna, och att göra långsiktiga bedömningar av vilken bemanning som behövs.
— Har exempelvis en forskargrupp, institution eller 
enhet beviljats anslag flera år i följd? I så fall är det mer fördelaktigt med en fast anställning, både för universitetet och för medarbetaren, säger hon.

 

tema_fack

Siv Sjödin, Per Lundgren, Christina Boström och Mats-Åke Moritz. Foto: Mattias Pettersson

 

Christina Boström, Per Lundgren, Mats-Åke Moritz Lundkvist och Siv Sjödin är alla fackliga förtroendevalda vid Umeå universitet. De är positiva till att arbetsmiljöarbetet har blivit mer strukturerat och 
synliggjort, men är också oroliga för vad den höga arbetsbelastningen, särskilt i kombination med otrygga anställningar, kommer att föra med sig framöver.
— Att inte hinna med sitt jobb leder till stress och ohälsa, och flera personalgrupper har idag alltför mycket att göra, exempelvis många lärare och lokalvårdare. Särskilt tufft är det för unga kvinnliga doktorander och unga forskare med otrygga anställningar och höga krav på att prestera. Många får också barn under doktorandtiden, och det är fortfarande mest kvinnor som vabbar och är föräldralediga, säger Per Lundgren, Saco-S, och Siv Sjödin, Seko.

 

Christer Åkerberg, utvecklingskonsult på personalenheten, tror att mer noggrann planering och uppföljning kan förbättra situationen väsentligt för doktorander.
— Det är ytterst viktigt att handledningen fungerar, särskilt under första året av forskarutbildningen. Som doktorand måste du hamna på rätt spår redan från början, och där har handledarna en avgörande roll. Sedan underlättar det om man redan vid rekryteringen tydligt informerar blivande doktorander om vad det faktiskt innebär att doktorera.

Det är framförallt lärare som hör av sig till facken med frågor. Känslan som förmedlas är att det finns för lite tid för administrativt arbete, gemensamt institutionsarbete och för oförutsedda studentsamtal, och att samma antal medarbetare ska undervisa fler studenter och bedriva mer forskning. Att hänga med i teknikutvecklingen kan också leda till stress.

— Dessutom gör den nya tekniken att många känner att de ska vara tillgängliga en allt större del av dygnet. Många har också extrauppdrag som inte ryms inom ordinarie arbetstid, och kravet på en jämn könsfördelning i olika kommittéer och nämnder kan faktiskt leda till en hög belastning på en mindre grupp kvinnor, säger Christina Boström, Saco-S.

 

Den höga arbetsbelastningen verkar ännu inte ha gett avtryck i sjuktalen. Men kanske arbetar många trots att de är sjuka? Eller tar ut flextid istället för att sjukskriva sig?
— Det finns inga siffror på ”sjuknärvaron”, men jag tror att om många hade knutit näven i fickan under lång tid så skulle det börja synas i sjuktalen —  någon gång brister det helt enkelt. Kanske kan den höga frihetsgraden på universitetet kompensera för att man trots allt orkar ha en aktiv fritid, återhämta sig och periodvis må riktigt bra, säger Christer Åkerberg.

Stress är en av vår tids stora arbetsmiljöproblem och den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. I en prognos för 2014 förutspår dessutom Försäkringskassan att antalet sjukskrivna kommer att öka — till stor del på grund av psykisk ohälsa och stressrelaterade besvär. Just att få tillräckligt med tid för återhämtning är en nyckelfaktor för att klara av en hög arbetsbelastning utan att bli sjuk. Yvonne Andersson menar att det både är en kulturfråga och en planeringsfråga — att ha en tydlig inställning på varje institution och enhet skulle kunna minska stressen.
— Det går att komma överens om att man bara i undantagsfall ska arbeta eller kontakta varandra på kvällar, nätter och helger. Här är det viktigt att cheferna föregår med gott exempel, säger hon.

 

Mats-Åke Moritz Lundkvist, fackförbundet ST, håller med:
— En bra planering kan minska stressen betydligt. Det nya bemanningsplaneringssystemet kommer förhoppningsvis att göra det lättare för cheferna att upptäcka om det är samma personer som drar ett jättelass varje år, medan andra kanske jobbar med fel saker. Allt bygger på bra ledarskap och återkoppling.
Hittills finns få studier om kopplingen mellan arbetsbelastning och stressrelaterad ohälsa inom högskolevärlden. Personalenheten har därför diskuterat vilka förutsättningar som finns för att starta ett nytt projekt i samarbete med en grupp forskare från yrkesmedicin, stresskliniken och psykologi. Tanken är att öka kunskapen om stressproblematiken vid just Umeå universitet.
Till hösten är det dags för en ny medarbetarundersökning —  hur kommer svaren att se ut den här gången? Hur har arbetet med institutioners och enheters åtgärdsplaner fungerat? Kommer Umeå universitetet att vara ett eller flera steg närmare visionens mål?
—  Hela samhället brottas med hög arbetsbelastning och stress, och det är inget som förändras i en handvändning. Förhoppningsvis visar också höstens undersökning att de flesta är nöjda med sin arbetsplats och känner ett stort engagemang för sitt jobb, säger Yvonne Andersson.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *