Huvudarbetsmiljöombud Therese Stenlund

Jämförbar förberedelsetid är en fråga om rättvisa

Therese Stenlund är huvudarbetsmiljöombud för medicinska fakulteten, men har också en bredare bild av de läraranställdas arbetsmiljö. Svårigheten att få en jämn arbetsbelastning är delvis inbyggd i arbetsinnehållet, men tidsramarna för att bedriva undervisning skiljer mer än rimligt mellan olika institutioner, menar Therese Stenlund: — Ett system som upplevs rättvist kan också främja hälsa.

Therese Stenlund är huvudarbetsmiljöombud för medicinska fakulteten, men på grund av det täta samarbetet mellan huvudarbetsmiljöombuden har Therese Stenlund en ganska god överblick över hur arbetsbelastningen ser ut på universitetet i stort:

— En sak är svårigheten att förena de olika arbetsuppgifterna med varandra — att undervisa, forska och föra ut kunskap till samhället.

Förvisso befruktar delarna varandra, men där det gäller att prioritera och disponera sin arbetstid är det lätt att de kommer i
konflikt, menar Therese Stenlund och tar
ett exempel:

— En utlysning av forskningsmedel kan till exempel vara öppen en relativt kort tid, samtidigt som det kräver en stor arbetsinsats att skriva ansökan. Om detta sammanfaller med en period av intensiv undervisning blir det svårt att få tiden att räcka till.

Therese Stenlund menar att god planering är ett sätt att motverka den sortens problem. Bemanningsplaneringssystemet (BPS)  som numera används vid Umeå universitet är ett gott verktyg för den som fördelar arbetet vid en enhet eller institution, säger hon.

— Det är ett bra stöd för att över tid kunna se när arbetsbelastningen är som högst.

Men det skiljer en hel del hur väl man tar till vara den här möjligheten till att skapa överblick och strukturera arbetet.
 
 
Framförallt är Therese Stenlund bekymrad över de stora skillnaderna i hur mycket arbetstid en lärare får till sitt förfogande för likvärdiga arbetsuppgifter:

— Från de anställda får jag höra röster om att det skiljer mellan institutioner hur mycket tid man får för sina kurser. På en del institutioner kan det vara väldigt tydligt i planeringen hur mycket tid du får innan kursstart, under kursen och till efterarbetet med registrering av betyg och eftersläntrande studenter som ska examineras, säger hon och fortsätter:

— På andra håll kan den avsatta förberedelsetiden vara betydligt mindre, eller så får du som kursansvarig lärare snarare en klump arbetstimmar att ansvara över själv.

Ett sätt att komma till rätta med problemen kunde vara att på en mer övergripande nivå försöka hitta fram till det som är gemensamt för alla lärare, resonerar Therese Stenlund. Till exempel hur mycket tid som behövs till förberedelser inför undervisning:

— På något sätt borde det inte skilja sig allt för mycket på vårt universitet. Ett system som upplevs rättvist kan också främja hälsa.

— Visst finns det många faktorer som gör att varje institution har sina unika utmaningar. Men att eftersträva en samsyn kring hur mycket tid som behövs för att utföra vissa basala arbetsuppgifter tycker jag är fullt rimligt. Det blir konstigt om det skiljer sig drastiskt från en institution till en annan, säger Therese Stenlund.

En trend som är tydlig i ett längre tidsperspektiv är att lärare fått fler administrativa sysslor på sitt bord. Detta samtidigt som kraven från studenterna sakta men säkert har skruvats upp:

— I dag söker studenterna utbildningar på ett helt annat sätt, det fanns en tid när man kunde räkna med att den som anmält sig till en kurs också kommer att gå den. I dag är det fler som ändrar sig, samtidigt som det har blivit allt viktigare att fylla studieplats-erna. I takt med att studenterna har blivit mer flexibla så ökar också kraven på lärarna att vara mer flexibla.

— Många lärare lägger tid på att ringa upp antagna studenter innan kursstart och fråga om de har tänkt gå, för att kunna ta in fler reserver.

Slutligen vill Therese Stenlund lyfta
fram att många lärare jobbar ensamma, som kan leda till att pressen ökar:

— Om jag som lärare själv har ensamt kursansvar och håller i all undervisning själv så innebär det att jag aldrig kan vara sjuk, till exempel. Allt hänger på mig och jag kanske är på jobbet trots att jag istället borde vara hemma och kurera mig.
 
 
Ett sätt att få bukt med den problematiken är att bygga upp lärarlag där man täcker upp för varandra.

Inom fysioterapeutprogammet där Therese Stenlund själv arbetar som lärare har man testat med ett sådant upplägg på vissa kurser:

—Som jag förstått det tycker personalen att det är väldigt bra: det blir roligare att jobba tillsammans, lättare att utbyta erfarenheter, det blir mer flexibelt och mindre sårbart. Så det är ett konkret sätt att kunna minska stressen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *