Bergh-anders-040930-jgs

Kombinationstjänster ger tid för forskning

Den medicinska fakulteten ska bli bättre på att hitta alternativa karriärvägar för de som disputerat. Lösningen är ett skräddarsytt tjänstesystem som ska göra det möjligt att behålla en fot i vården under forskningen.

– För att vara en bra lärare och forskare inom medicin måste man få ha den ena foten i forskningen, och den andra i vården. Men karriärstegen som används på svenska universitet är inte anpassad för de medicinska fakulteterna över huvud taget. Konsekvensen blir tyvärr att allt fler lämnar forskarvärlden helt.

Det säger Anders Bergh, dekan på den medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Han har tillsammans med fakultetsnämnden satt ihop en ny strategi för fakultetens utveckling mot år 2020. Hans erfarenhet är att det tidigare tjänstesystemet har tvingat fram tillfälliga och påfrestande lösningar för den som velat kombinera den akademiska världen med yrkesarbete inom vården.
– Mot slutet av karriären finns det något som heter kombinationstjänster, där man är anställd både av landstinget och av universitetet. Men det har saknats en metod för att lösa balansen innan dess. Man ska ju inte behöva forska på fritiden.

 

ATT SKAFFA SIG KLINISK kompetens kräver många år av erfarenhet, och därför startar många sin forskarkarriär vid en relativt hög ålder inom den medicinvetenskapliga akademin. Genomsnittsåldern bland doktoranderna på fakulteten ligger på över 35 år, vilket kan jämföras med studenterna på den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som i snitt är närmare 10 år yngre. Utöver svårigheterna att kombinera forskning och yrkesutövning gör den högre åldern bland doktoranderna att det blir svårt att hinna utveckla den kompetens som krävs för att bli både toppforskare och god kliniker.

För att bryta det negativa mönstret måste universitetet skapa vägar för att forskning ska kunna startat tidigt i karriären och bedrivas parallellt med att utövaren utvecklas i sin yrkesroll, till exempel genom att kombinera ett biträdande lektorat med en specialistutbildning.
– Universitetets tjänstesystem har inte kunnat hantera detta. Därför har vi fört långa förhandlingar med landstinget och universitet om att ordna tjänster där forskarutbildning och forskning kan kombineras med yrkesutövning och specialisering inom denna.

 

RENT KONKRET GÅR fakultetens nya plan ut på att forskarutbildningen ska genomföras tidigt och att den som disputerat därefter, genom olika former av kombinationstjänster, ska kunna vara anställd av landstinget samtidigt som universitetet köper ut tid för forskning eller tvärtom. Man ska också börja erbjuda attraktiva forskningstjänster med upp till 80 procent forskning i fem år för särskilt framgångsrika kandidater.
– Långsiktigt sitter vi och landstinget i samma båt – om de inte får personal med spetskompetens så kan de ju inte upprätthålla en högkvalitativ vård. Och omvänt så behöver vi lärare med en hög yrkesskicklighet i undervisningen. Men man bör bara ha en huvudarbetsgivare, allt annat blir uselt ur pensionssynpunkt, säger Anders Bergh.

Även om förändringarna av den medicinska fakultetens tjänstesystem kommer att lösa många praktiska problem med att förena forskning, undervisning och yrkesutövning så ligger två stora utmaningen framöver utom universitetets kontroll. För det första är de statliga anslagen till de svenska universiteten inte i takt med den kommande bristen på sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom vården. Anders Bergh förutspår att trenden kommer att utvecklas till ett betydande samhällsproblem.
– Alla universitet har ett takbelopp vilket betyder att man får ersättning upp till en viss volym av studenter. Ska vi då öka antalet utbildningsplatser efter att ha slagit i det taket så måste vi minska resurserna till någon annan utbildning. Det leder till att vi tvingas välja vilka utbildningar vi ska kunna fortsätta erbjuda. Många av våra yrkesutbildningar är små, men måste ju finnas ändå. Det blir tyvärr en förlustaffär. Just nu står vi på gränsen till att behöva skala ner, och det är en fråga som vi inte har löst ännu.

 

FÖR DET ANDRA eftersträvas från politiskt håll en centralisering av spetsforskning till storstadsområden vilket Anders Bergh menar kommer att påverka både utbildningarna och rekryteringsmöjligheterna på de mindre universiteten negativt. Att regeringen anslår stora resurser direkt till några få, och sedan låter samtliga aktörer konkurrera om övriga medel menar han är som att låta dopade tävla mot icke-dopade, med på sikt förödande resultat för Umeå.
– Umeå universitet har varit en framgångssaga sedan starten, men det finns ingenting som säger att det kommer att fortsätta. I den politik som förs just nu finns det väldigt starka strömningar där man menar att Sverige är ett litet land, och att spetsforskningen därför måste koncentreras till endast en eller två orter i landet.

Men när det kommer till de utmaningar som den medicinska fakulteten vid Umeå universitet själv kan påverka så är Anders Bergh optimistisk inför år 2020 då målen i den nya strategin är satta. Förändringarna i tjänstesystemet påbörjades redan innan forskningskontrakten mellan fakulteterna och universitetsledningen upprättades i december i fjol. Satsningarna inom den nya strategin kommer att finansieras delvis genom de löneresurser som frigörs i samband med pensionsavgångar och delvis genom myndighetskapital samt medel från centrala satsningar.

 

Artikelserie om fakulteternas och Lärarhögskolans delmål

Aktum Online publicerar en artikelserie i fem delar som följer upp utvalda delar av fakulteternas och Lärarhögskolans delmål. Den fjärde artikeln handlar om den medicinska fakultetens delmål 3.1.1.M.

Läs mer: Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden 2013-2015

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *