artikel_arbetsbelastning

Lagom arbetsbelastning – en svår nöt att knäcka

Alla är inte överbelastade hela tiden. Men tillräckligt många är det i tillräckligt stor utsträckning för att arbetsbelastning ska vara en utmaning vid Umeå universitet. Svårigheten att förena resurser, uppdrag och ambitioner är något som förenar både lärare, forskare och övrig personal.

Den bredaste bilden av hur Umeå universitets medarbetare upplever sin arbetsmiljö och arbetssituation ger medarbetarundersökningen, som genomförs vart tredje år av en extern konsult.

Undersökningen, som ofta refereras till som Nöjd medarbetar-index (NMI), genomfördes senast under hösten 2014. Siffrorna är med andra ord inte helt färska. Å andra sidan har institutioner och enheter arbetat med förändringar och åtgärder utifrån de problemområden som framkommit i NMI:n. Nästa års medarbetarundersökning kan ge ett svar på hur det arbetet har lyckats.

I undersökningsföretaget Quicksearchs analys av senaste medarbetarundersökningen lyftes fem problemområden fram för särskilda åtgärder. Inom Humanistiska fakulteten och Medicinska fakulteten var punkten ”Hinner med arbetsuppgifter” ett av fem problemområden som lyftes fram. För universitetet i stort var denna punkt inte lika framträdande.
 
 
Men 11 procent av alla de anställda som deltog i undersökningen svarade ”instämmer inte alls” på frågan om de hann med sina arbetsuppgifter. På den sexgradiga skalan där 1 var ”instämmer inte alls” och 6 var ”instämmer helt”, så var det 42 procent som avgav något av svarsalternativen 1—3, och alltså inte upplevde att de i någon mån inte hann med arbetsuppgifterna.

När det gäller den upplevda arbetsbelastningen så stack humanistiska fakultetens medarbetare ut särskilt. Där var det 39 procent av respondenterna som uppgav att arbetsbelastningen i någon mån inte alls var hanterbar. Av dessa personer uppgav 79 procent att arbetet alltför ofta inkräktade på fritiden och 66 procent att de inte hade tillräckligt med tid till återhämtning. 42 procent angav att de fick dra in på luncher för att hinna med.
 
 
I Företagshälsovården Feelgoods årsrapporter om deras arbete för Umeå universitet har man i flera år i följd lyft fram de kvinnliga medarbetarna, och då särskilt kvinnliga doktorander, som en utsatt grupp. Överlag beskriver årsrapporten för 2015 att stressrelaterade besvär alltjämt står för en stor andel av kontakterna med företagshälsovården, och att hög arbetsbelastning är en dominerande orsak. En tendens som Feelgood noterade för 2015 var att fler individer än tidigare hade sökt hjälp för stressrelaterad ohälsa kopplad till omställningsprocesser. En annan trend var att administrativ personal i likhet med doktorander var överrepresenterade när det gällde ohälsa på grund av hög arbetsbelastning och krav på en hög grad av tillgänglighet.

Sjukfrånvaron för Umeå universitets anställda ligger på en god nivå. Enligt statistiksystemet Fokus låg den på 2,7 procent 2015, en låg siffra jämfört med riket. Skillnaden är stor mellan universitetets manliga medarbetare (1,6 procent) och kvinnliga medarbetare (3,7 procent).

I företagshälsovårdens årsrapporter har man dock velat problematisera att låg sjukfrånvaro skulle vara ett bevis på en frisk och hälsosam personalstyrka. Istället menar man att medarbetare vid tillfällig sjukdom i många fall väljer att jobba hemifrån i stället för att sjukskriva sig, så kallad sjuknärvaro.
 
 
Under höstterminen 2017 är det tänkt att nästa medarbetarundersökning ska genomföras. Fram till  dess kommer en arbetsgrupp att utvärdera och vidareutveckla frågebatteriet så att undersökningen ska kunna fånga upp personalens upplevelser på ett så bra sätt som möjligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *