Erixon

Vill se fler studenter på avancerad nivå

Fler studenter som läser på program och på avancerad nivå ger möjlighet till en mer stabil och långsiktig planering. Målet för den Humanistiska fakulteten är att 10 procent ska gå vidare till magister- och masternivå.

Fördelningen av antalet studenter på Humanistiska fakultetens utbildningsnivåer är ojämn. Idag studerar majoriteten på grundnivå och endast fyra procent går vidare till avancerad nivå. Dekanen på fakulteten, Per-Olof Erixon, vill vända den negativa trenden.

– Humaniora är för många studenter vägen in i akademiska studier, därför har vi en övervikt av studenter på grundnivå. Dessa studenter får en grundläggande akademisk kompetens via våra utbildningar innan de går vidare till att läsa en annan utbildning, säger Per-Olof Erixon.

 

Det starkaste skälet till att det måste ske en omfördelning av studenter på de olika utbildningsnivåerna är ekonomi och överlevnad. Fler studenter på högre nivå ger både mer pengar och bättre förutsättningar för långsiktig planering. Fakulteten blir då mindre sårbar för snabba förändringar.

– Det innebär att om vi lyckas höja antalet studenter på avancerad nivå erhåller vi mer pengar för utbildning och om vi inte lyckas får vi mindre anslag, enligt den nya fördelningsmodellen, säger Per-Olof Erixon och fortsätter:

– Det är också viktigt för de olika ämnena att vi har utbildning på avancerad nivå eftersom det är en förberedelse för forskarutbildning.

 

I jämförelse med många andra länder ligger Sverige efter när det gäller antalet studenter på avancerad nivå. Det är en kulturfråga, menar Per-Olof Erixon:
– En utbildning på avancerad nivå värderas i många andra länder högre än vad det traditionellt görs i Sverige. Det är inte många svenska arbetsgivare som höjer på ögonbrynen för att studenterna har en magister- eller masterexamen.

I andra delar av Europa är det däremot vanligt att ta både kandidat- och magister- eller masterexamen, i enlighet med Bolognamodellen. Många tjänster på forskarnivå annonseras också ut internationellt.
– Vi måste se till att vi har studenter som kan konkurrera när det gäller utbildning på forskarnivå. Vi har ett enormt söktryck utifrån när det gäller forskarutbildningen. De internationella studenterna har genomgående bra utbildning på avancerad nivå. Det blir svårare och svårare för de svenska studenterna att konkurrera om platserna.

Fler studenter på avancerad nivå skulle också öka samordningsvinsten med forskarutbildningen, eftersom vissa kurser på avancerad nivå kan läsas av doktorander.
– Ett problem idag är att forskarmiljöerna är ganska små. Med samkörning får vi större miljöer och kan ge fler kurser. Vi får också en bättre intellektuell miljö – både på avancerad nivå och på forskarutbildningen. Antalet studenter i miljöerna är väldigt viktig för kvaliteten på utbildningen, men också för ekonomin, säger Per-Olof Erixon.

 

Ett sätt att hålla studenterna kvar längre i utbildningen är att skapa mer yrkesinriktade program. Idag erbjuder Humanistiska fakulteten flera program, bland annat journalistprogrammet, kulturentreprenörsprogrammet och språkkonsultprogrammet.
– Vi arbetar hela tiden med att skapa yrkesprogram på en humanistisk grund. Här är det bara fantasin som sätter gränser.

 

Till syvende och sist handlar det om vilka utbildningar studenterna vill gå och vad som ger dem möjlighet till anställning i framtiden. Det finns humanioraämnen som passar tidens anda vilket ger goda förutsättningar att få fler sökanden. Ett sådant ämne är filosofi.
– Vi lever i en postmodern tid när saker och ting inte är lika självklara. Allt är uppe till förhandling, gränserna mellan eget tyckande, värderingar och kunskaper är flytande. Jag tror att den praktiska filosofin upplevs som väldigt betydelsefull idag och filosofin går automatiskt in i en rad olika yrkesområden, säger Per-Olof Erixon och fortsätter:

– Historia är ett annat ämne som kan utvecklas till nya program. Vi lever i en historielös tid och det är livsfarligt om vi inte har ett historiskt minne.

När vi läser allt på skärmar får vi ett ytligt förhållande till texter. Det gör att det går snabbt och beslut och uttalanden blir ogenomtänkta och ogrundade. Det kräver att det finns en instans som utgör ett historiskt minne.

Finansieringen av de nya strategierna kommer från fakultetens tilldelade budget vilket kräver omdisponeringar och omprioriteringar.

 

Per-Olof Erixon ser utmaningar i att skapa utbildningsinnehåll som attraherar studenter tillräckligt för att söka sig till humanioras utbildningar.

Alla fakulteter är viktiga, det handlar om helheten.
– Det känns som att det finns en insikt om att vi måste anlägga ett humanistiskt perspektiv för att vi ska kunna lösa miljöfrågorna, pandemierna eller extremismen. Vi behöver utbildade människor som kan undersöka hur och varför människor agerar som de gör.

 

Artikelserie om fakulteternas och Lärarhögskolans delmål

Aktum Online publicerar en artikelserie i fem delar som följer upp utvalda delar av fakulteternas och Lärarhögskolans delmål. Den tredje artikeln handlar om Humanistiska fakultetens delmål 2.2. Läs även de andra delarna i artikelserien på www.aktumonline.se.

Läs mer:
Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden 2013-2015, Humanistiska fakulteten http://www.umu.se/digitalAssets/130/130954_biii-humanistisk-fakultet.pdf

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *