Ny strategi ska stärka forskningen och öka publiceringen

Ett nytt incitamentsbaserat tjänstesystem ska ge professorerna vid samfak möjlighet till minst 40 procents forskning.

Om professorer får välja forskningsområden utifrån sina egna intressen och tidigare erfarenheter kommer forskningen att bli bättre och publiceringsfrekvensen att öka. Det är bakgrunden till den samhällsvetenskapliga fakultetens satsning på ett nytt tjänstesystem.

 

Förändringarna av tjänstesystemet är ett av delmålen i den nyligen fastslagna verksamhetsplan som tagits fram för fakulteten inom arbetet med Vision 2020. Fakultetens egna analyser visar att utvecklingen när det gäller både publicering och extern finansiering har varit positiv de senaste åren. Ändå visar bibliometriska analyser att stora utmaningar ännu återstår, och orsakerna härleds bland annat till ojämna finansieringsformer för både forskning och anställningar.

 

Incitamentstanken är grunden
Det nya systemet är tänkt att införas från år 2016 och är byggt runt en incitamentsstruktur som garanterar att professorer kan ägna minst 40 procent av sin tid till forskning. Procenten kan sedan utökas med 10 procent för en professor som beviljas en betydande andel extern finansiering, och med ytterligare 10 procent om publicerings- och citeringsfrekvensen påverkas positivt.

– I slutändan handlar det om att ge professorerna möjlighet att ägna sig åt forskning. Det låter basalt, men historiskt sett har vi gått mot ett system där verksamheten idag bedrivs på bekostnad av långsiktigheten i forskningen. Vår idé är att ta fram tydligare förutsättningar så att professorer kan ägna sig åt forskningsfrågor som kanske inte är på tapeten just nu, men som är relevanta utifrån professorernas tidigare forskning och intressen, säger Dieter Müller, dekan för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.

 

Sabbatsterminen återinförs
En annan del av det nya systemet är att återinföra den så kallade sabbatsterminen. Det innebär att en professor undantas från sina ordinarie åtaganden och kan ägna en hel termin enbart åt sin egen forskning.

– Grundidén är att man kan förlägga den tiden till ett annat universitet eller resor. Det kommer att vara väldigt attraktivt för många av de professorer som idag ofta lider av att arbetet är uppsplittrat, säger Dieter Müller.

Även finansieringssystemet för docenter ses över. Målet är att kunna finansiera åtminstone 10 procent forskning och 20 procent kompetensutveckling för docenter ur fakultetens kassa.

 

Framgångar ska premieras
Idag finns också tankar på hur framgångsrika forskare kan premieras.

– Fakulteten har sedan länge haft priser för särskilda pedagogiska insatser. Det har varit väldigt lyckat och fått mycket uppmärksamhet, men det har inte funnits någon motsvarande premiering för forskare. I vilken form vi ska göra detta vet vi inte riktigt ännu. Det kanske inte kommer att handla om någon större kostnad, men vi tycker att det är viktigt att lyfta fram personer som lyckats med något exceptionellt.

Förväntningarna på det nya systemet är höga på fakulteten. Dieter Müller räknar med att förändringarna i förlängningen kommer att leda till att professorerna vid hans fakultet producerar bättre forskning, att publicerings- och citeringsfrekvensen ökar och att professurerna – med sina nya villkor – kommer att attrahera de bästa kandidaterna till Umeå universitet.
Omfördelning av resurser
Finansiering av det nya systemet kommer att göras genom en omfördelning av befintliga resurser, bland annat genom att sätta en ungefärlig övre gräns för antalet professurer vid fakulteten. Dieter Müller beskriver utgångsläget som en situation där i princip alla som varit behöriga kunnat bli professorer också har kunnat bli det om de velat.

– Det innebär att vi inte kan ge alla de förutsättningar att bedriva sin verksamhet på bästa sätt, professorstiteln har urvattnats. Att vara professor ska vara mer än en titel. Vi vill att professorerna ska kunna forska, och vi ska kunna garantera att man kan göra det långsiktigt. Det kräver att vi har modet att prioritera utifrån var vi vill ha våra professorer och våga se var det redan finns tillräckligt många. Vi kommer därför inte att öka antalet professorer utan ligga kvar på runt 75 tjänster inom fakulteten, förklarar Dieter Müller.

 

Spetskompetensen ska värnas

Exakt inom vilka fält det ska satsas i framtiden är ännu inte fastslaget. Men grundtanken är att behålla och stärka upp spetskompetensen inom de områden där Umeå universitet presterar väldigt bra i dagsläget, samt att tillsätta professorer till de institutioner där det idag finns för få.

Än så länge har mycket av strategiarbete legat på fakultetsnivå. Nu bryts arbetet ner till att följa forskningen på nära håll.

– Vi ska titta på hur vi kan flytta fram våra positioner när det gäller publikationer och citering. Vi kommer också att titta mer noggrant på hur det går ute på fakulteterna med lektorer och docenter för att hitta nya sätt att stödja enskilda personer i sina karriärer. Målen är satta långt fram, och det är egentligen inte förrän 2020 vi kommer att veta hur utfallet blir, avslutar Dieter Müller.

 

Artikelserie om fakulteternas och Lärarhögskolans delmål

Aktum Online publicerar en artikelserie i fem delar som följer upp utvalda delar av fakulteternas och Lärarhögskolans delmål. Den första artikeln handlar om den samhällsvetenskapliga fakultetens delmål 1.1.3. Läs mer: Samhällsvetenskapliga fakultetens delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden 2013-2015.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *