Prefektpraktika 2

Hur rum fördelas tillhör en av de mer känsliga personal- och arbetsmiljöfrågorna vid institutionen. Det tar mig en hel del taktisk tankemöda att fundera ut lämpliga lösningar, långsiktigt och kortsiktigt, och med hänsyn tagen till individuella problem och särskilda behov.

När jag återvände till arbetet efter helgerna tog byggplats Humanisthuset emot med avstängning av entrén vid södra korridoren, andra avspärrningar överallt, asbestsanering, byggtrafik och många män i skyddskläder, hjälm och hörselkåpa. Men, man ska väl inte klaga:

 

— ”Här rivs för att få luft och ljus;”* Eller som av mina prefektkollegor skrev i ett mejl när det luktade surt och konstigt vid byte av ventilationsrör i en av institutionens korridorer: ”Det är lukten av årtionden av ej utvädrade seminariemiljöer ;-)”

 

På mitt eget rum var det dock ungefär som vanligt, fast kallare. Jag ställde mig vid mitt höj- och sänkbara bord och slog på datorn. Det byråkratiska maskineriet för året satte genast igång. Först ut var nya regler för redovisning av bisysslor för lärare. (Vari det nya bestod i framgick dock inte.) Jag öppnade det 8-sidiga dokument. Det handlar om att lärare, samt anställda vilka omfattas av Chefsavtalet, måste redovisa om man vid sidan av sin anställning sysslar med verksamhet inom sitt ämnesområde. Blankett skulle finnas på intranätet, som dock inte är igång än, och ska lämnas till prefekten – alltså till mig – senast 31 mars. Det blir att påminna varje vecka fram till dess, och då kommer ända bara drygt hälften av alla berörda att ha lämnat in uppgifterna. Därefter – när sommartiden börjar – inleds nästa tjatprojekt; att försöka få folk att begära semester i tid, och förstå att all semester ska tas ut fr o m måndag efter midsommardagen om man inte senast 31 maj skriftligt till mig begärt att få semesterdagar förlagda till annan tid. 

 

Men långt innan dess ska jag dels ”återrapportera utbildning i miljövetenskap i Kiruna”, dels redovisa förra årets internationella utbyten; in- och utresande studenter, doktorander och olika lärarkategorier i utbyte med EU-länder, övriga Europa, USA, övriga OECD, övriga världen. (Det är tur man har en gammaldags almanacka där man snabbt kan kolla vilka länder som ingår i OECD…)

 

Hur rum fördelas tillhör en av de mer känsliga personal- och arbetsmiljöfrågorna vid institutionen. Det tar mig en hel del taktisk tankemöda att fundera ut lämpliga lösningar, långsiktigt och kortsiktigt, och med hänsyn tagen till individuella problem och särskilda behov. Vilka rum och arbetsplatser har vi, och hur länge – alltså när upphör anställningen för den och den doktoranden efter x månaders förlängning som inte alltid kan förutses? Kommer den och den forskaren att få fortsatt extern finansiering så att hen blir kvar vid på institutionen? Vilka har störst behov av stora rum och vilka kan dela? Hur många vikarier med x % förordnande kommer att behövas nästa termin och därmed arbetsplatser? När kommer gästprofessorerna, som bör få rum i anslutning till inbjudarna? Hur, eller i vilken utsträckning, kan önskemål om rum med ”fin” utsikt, eller rum i en lugn och tyst korridor, tillfredställas? Eller ämnesmässig samling – alltså att alla inom ett ämne får sitta i närheten av varandra? Och då handlar det inte om att sitta i samma hus eller på samma våningsplan utan helst rum vid rum i samma korridor…

 

Däremellan pratar jag dagligen med administrativa samordnaren om budget och bemanning, denna panta rei-process av ständig förändring. Ibland tänker jag då: du och jag, Herakleitos, du och jag – vi stiger inte två gånger ned i samma flod! Annars redovisar jag Verksamhetsuppdrag och skriver utkast till Verksamhetsplan – allt medan ”verksamheten” sysslar med annat.

 

·      August Strindberg, ”Esplanadsystemet”, ur Dikter 1883

 

 

 

En kommentar till Prefektpraktika 2

  1. phil.buckland@arke.umu.se' Phil Buckland says:

    Wikipedia har ju också en lista där man snabbt kan se vilka länder som ingår i OECD: 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *