Ingrid_S_940

Skicklig statistiklärare uppmanar till reflektion

Ingrid Svensson är en av nästan hundra skickliga lärare som blivit inplacerade i Umeå universitets pedagogiska meriteringssystem.

Ingrid Svensson har alltid varit intresserad av att undervisa, testa nya sätt att lära ut och diskutera pedagogiska frågor.

— För att utvecklas som lärare behöver du få tid att reflektera över ditt arbetssätt — vad du har gjort, hur du har gått tillväga och varför — och sedan koppla ihop det med ett pedagogiskt synsätt. Dessa resonemang är också viktiga delar i meriteringsmodellen, säger Ingrid Svensson.

Hon har undervisat i statistik i många år, och möter studenter från flera olika utbildningar.

— Det är en pedagogisk utmaning att försöka väcka intresse för ett ämne som många inte egentligen har valt. Som lärare är det otroligt utvecklande att få så skilda grupper som socionomer, ekonomer, systemvetare och journalister att förstå hur statistik kan användas för olika syften och sammanhang.

Sedan i april i år är hon utnämnd som excellent lärare vid Umeå universitet, något hon ser som ett fint kvitto på att hon är på rätt väg. Men trots en trygghet i lärarrollen var det inte helt självklart för henne att ansöka om inplacering i meriteringssystemet. Framförallt krävdes tid och energi.

— Men tanken på ansökan satte också igång en massa obekväma funderingar — är jag verkligen en bra lärare? Hur ska jag i såfall kunna visa det? Så här i efterhand är jag glad över att jag avvaktade ett tag, så att jag hann reflektera i lugn och ro.

Hon uppskattar att hela ansökningsprocessen tog ungefär tre veckor, och ett tips är att börja samla ihop material ett halvår före sista ansökningsdag. Ett annat är att ta hjälp och stöd av andra som är intresserade av att meritera sig, något som Ingrid Svensson menar gynnar den pedagogiska diskussionen och undervisningen på hela enheten. Själv startade hon en lärandecirkel tillsammans med institutionen för kostvetenskap. Dit bjöd de in både erfarna bedömare och redan meriterade lärare, som delade med sig av sina tankar, ansökningar och dokumentation.

— Det var otroligt nyttigt att träffas och diskutera över institutionsgränserna. Förutom att ämnen skiljer sig åt, har institutionerna även olika kulturer. I cirkeln var vi alla i samma sits och kunde lyfta upp både stora och små frågor på bordet. Där hittade jag också kritiska vänner, som kunde ge ärlig feedback på min ansökan, säger hon.

Som biträdande prefekt på statistiska enheten, försöker Ingrid Svensson peppa och förbereda de lärare som visat intresse för att ansöka genom att informera om de olika kriterierna. Hon kan även tänka sig hjälpa till med kompletteringen av lärarnas meritportföljer, exempelvis genom fördelningen av kurser på olika nivåer. Dessutom hoppas hon kunna fungera som förebild.

— Jag tror att det är väldigt nyttigt att ha gått igenom processen själv. Nu vet jag vad det innebär att ansöka, vilken tid och kraft som krävs. Men också hur stimulerande det är för ens egen utveckling.

Prorektor Anders Fällström håller med Ingrid Svensson om att meriteringssystemet är viktigt för att lyfta och uppmärksamma enskilda lärare och för att stimulera till pedagogiska diskussioner på institutionerna.

— Dessutom har jag märkt att engagemanget för utbildningsutveckling har ökat väsentligt, även på lite oväntade platser och hos personer som inte tidigare visat intresse. I många fall bidrar systemet också till att forskning och utbildning närmar sig varandra, säger han.

Vårens omgång av meriteringssystemet var den sista med denna version av modellen, som redan har utvärderats.

— Just nu utarbetas ett justerat förslag, men skillnaderna kommer inte att vara gigantiska. Planen är att rektor ska besluta om en förbättrad version av modellen före sommaren och att en ny utlysning sker tidigt i höst. ○

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *