backstrom940

”Studenternas kunskaper det viktigaste avtrycket”

Umeå universitet är i framkant när det gäller energisparande i byggna- der, men resandet är alltjämt en klimatbov. Hållbarhetsaspekten bordegenomsyra all verksamhet tydligare än idag. Det anser universitetets miljösamordnare Åsa Bäckström.  

Hur tycker du att vi lyckas med hållbarheten

– Det är både Umeå universitet är i den absoluta frontlinjen när det gäller att minska energianvändningen från byggnader. Faktum är att Umeås klimatsmartaste byggnad finns på campus, nämligen Naturvetarhuset där vi har kapat 80 procent av energiförbrukningen. Bara det att dragskåpen vid la- borationer inte är öppna mer än nödvändigt har gjort massor.

— Klimatavtrycket från vårt resande har minskat under en följd av år men nu har det tyvärr planat ut på hög nivå och det är värt att fundera på hur vi ska komma vidare.
 
Vad önskar du mest av allt för att vi ska bli ett hållbart universitet?

– Mest av allt önskar jag att varje student vid Umeå universitet får en stabil kunskapsbas kring hållbarhet i sitt eget ämne. Den viktigaste är det vi skickar med våra studenter.
 
Men hur ska hållbarhet kunna komma in i all utbildning, om jag läser låt säga en kurs för att bli lärare i Svenska som andraspråk?

— Det kan handla om att du då får lära dig uttryck och begrepp kring hållbarhet för att kunna undervisa framtida elever så att de kankomma in i samhällsdebatten och kan ändra sin livsföring i hållbar riktning. Det finns en hållbarhetsdimension i alla ämnen.
 
Har miljö och hållbarhet rätt tyngd inom universitetet idag?

– Hållbarhetsaspekten behöver komma in på ett tydligare sätt i verksamhetsplanering- en som en naturlig I dag är det tyvärr inte så många som känner till universitetets miljöpolicy eller kan hitta den i Aurora.
 
Hur ser din hållbara vision för campus 2050 ut? 

– Då har det hänt – vi har ett campus fullt med ”gratis” ekosystemtjänster; vi låter naturen vara med i form av exempelvis gröna ytor på taken. Projektet Ruggedised visar hur vi kan utveckla campus till ett levande och klimateffektivt område med nära boende, varma busshållplatser där eldrivna bussar dockar så man slipper energiförluster vid påstigningarna och där all energi givetvis är förnybar. Det måste ha hänt mycket till år 2050, här liksom i samhället i övrigt.
 
Och till sist, varför har vi inte källsortering?

– Johodå, vi har visst källsortering – där det har betydelse! Avfallet som vi skickar iväg är uppdelat under 40 olika fraktioner som återfinns som material eller energi. Under 2016 sam- lade vi in 30 ton elektronikavfall som omhändertogs på ett miljömässigt säkert sätt. I kon- torsmiljöer samlas återvinningsbart papper in och på vissa publika ytor finns källsorteringskärl. Däremot har vi inte bedömt att det är rimligt att byta ut varenda papperskorg på campus mot källsorteringskärl à 15.000 kronor styck. De pengarna gör större miljönytta på andra ställen, säger Åsa Bäckström.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *