Asa_Gylfe_940

Unik anställning förenar forskning och klinik

Biträdande lektorat ger läkare möjlighet att forska ­parallellt med sin utbildning till specialist eller vid specialisttjänstgöring i landstingets regi.

Umeå universitet är först i landet med inrättandet av biträdande lektorat kombinerat med olika dellösningar, som exempelvis specialistutbildning inom de akademiska vårdyrkena. Åsa Gylfe, forskare och ST-läkare, är inne på sitt andra år som biträdande lektor.

– Det här är en helt fantastisk tjänst som gör det möjligt för mig att fortsätta med forskningen, samtidigt som jag utbildar mig till specialistläkare. Min specialistutbildning kommer visserligen att ta längre tid än vanligt, men med den här lösningen behöver jag inte välja mellan yrkeskarriären och forskningen, säger Åsa Gylfe.

Många läkare inleder sina forskarstudier i samband med att de gör sin specialisttjänstgöring, men de avslutas ofta efter disputationen. Tanken med biträdande lektorat är att öka möjligheterna för dessa forskare att stanna kvar i den akademiska miljön.

Enligt den strategiska kompetensförsörjningsplanen vid Umeå universitet är ett biträdande lektorat en instegsbefattning i karriärvägen, så kallad tenure track, som ger meritering till lektor och därefter professor. Vid Umeå universitet innebär det en tillsvidareanställning med rätt till prövning för befordran till lektor. Rekrytering till ett biträdande lektorat sker i internationell konkurrens och har höga meriteringskrav.

Ett biträdande lektorat kan sökas efter doktorsexamen eller efter annan examen motsvarande doktorsexamen. De medel som avsätts gäller för fyra år på heltid. Om man arbetar heltid på ett biträdande lektorat har man rätt att prövas för beford-ran efter 3,5 år. För de som har tillsvidareanställning men bara forskar på halvtid sker prövningen senare, men vid en tidpunkt som bestäms vid starten.

För Åsa Gylfe, som redan var disputerad när hon fick sin läkarexamen, skapade modellen med biträdande lektorat en helt ny möjlighet att fortsätta bedriva forskning parallellt med specialistutbildningen. För hennes del innebär tjänsten att hon får genomgå sin specialisttjänstgöring på halvtid, samtidigt som hon fortsätter att bedriva forskningsprojekt vid MIMS och Institutionen för klinisk mikrobiologi på halvtid. I tjänsten som biträdande lektor har hon både grundfinansiering av sin forskning och möjlighet att anställa en post doc till sitt forskningsprojekt.

— Det kanske finaste i den här tjänsten är att det inte bara är en tjänst som möjliggör forskning parallellt med min yrkesutbildning utan att den även innehåller finansiering så att det går att driva och utveckla forskningsprojekt, säger Åsa Gylfe.

Den här typen av kombinerade biträdande lektorat finns än så länge bara vid Umeå universitet och anställningsformen har visat sig vara mycket attraktiv. Den första, breda, utlysningen i valfritt forsknings-/undervisningsämne skedde våren 2013 och då anställdes Åsa Gylfe, samt ytterligare en ST-läkare. För närvarande har Umeå universitet 38 biträdande lektorer, varav 10 har en anställning som kombineras med klinisk tjänstgöring. Alla dessa tio finns inom medicinska fakulteten.

Den specialistutbildning i klinisk mikrobiologi som Åsa Gylfe genomgår i landstingets regi tar i normalfallet fem år att genomföra. För Åsa Gylfe kommer den att ta nio år. Men för att hon inte ska halka efter i löneutveckling i jämförelse med de kollegor som påbörjade specialistutbildningen samtidigt som henne, kommer hon efter fem år att kompenseras med motsvarande lön som de får.

Även om fördelarna helt klart dominerar anser Åsa Gylfe att det även finns nackdelar, framför allt att tillvaron kan upplevas splittrad mellan forskningen och den kliniska tjänstgöringen.

— En annan stressande faktor är att jag trots allt konkurrerar med forskare som bedriver sin forskning på heltid. Det är dock något man måste ha med i beräkningen. Vill man att läkare även ska forska så är biträdande lektorat en optimal lösning, säger Åsa Gylfe.

Marianne Sommarin, vicerektor med ansvar för forskningsfrågor vid Umeå universitet, konstaterar att satsningen på biträdande lektorat med kombinationsmöjligheter så här långt har varit lyckad.

— Den här typen av karriärsatsningar ser jag som en viktig del i ett större karriärsystem som gör det möjligt att kombinera forskning med ett arbete utanför akademin. Det är inte minst viktigt att vi skapar den här typen av möjligheter inom områden där vi behöver stärka forskningen och tillgången på kompetenta lärare, säger Marianne Sommarin.

— Medicinska fakulteten har börjat med yrken i vårdsektorn, men vår förhoppning är nu att akademiker inom fler yrkesområden ska kunna erbjudas den här möjligheten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *